.

Nu har jag skrivit om boken jag nyss läst. Uppgiften var att skriva om något man funderat över efter att ha läst boken. För er som vill läsa va den handlar om klicka på länken http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9173893218

Här kommer iallafall min text:

Mig äger ingen - Åsa Linderborg.

Något som slog mej när jag läste boken var att i början skriver Linderborg om Aseaströmmen. Strömmen av alla människor - metallarbetare som jobbade på Asea - som straxt efter klockan fyra varje dag cyklade från jobbet. På några minuter så tömmer de arbetsplatsen och alla cyklar tillsammans en bit innan de sprids över hela Västerås för att ses nästa dag klockan sju.

Vilken skillnad det är emot idag. Idag jobbar vi i skift, en del dag, en del natt, en del varierar, somliga har flextid, andra studerar m.m. Bara för att man är ledig mitt på dagen, betyder inte det idag att man är arbetslös, alkis eller liknande. På 60- och 70-talet måste ha varit helt folktomt på stan under dagarna? I boken får i alla fall jag uppfattningen om att alla jobbar mellan 7-16 varje dag. Ur en ekonomisk synvinkel för företagen måste det ju vara ett enormt slöseri med pengar att ha maskiner som stod stilla så många timmat på dygnet. Kanske är det därför det idag finns så många företag vars anställda arbetar i skift?

En annan sak som jag har funderat på och som jag inte kan förstå. Det är hur Åsas mamma, XXX, kunde ge Åsas pappa, Leif vårdanden om Åsa. Leif som var alkoholist. Även om alkoholismen inte helt hade slagit ut helt så fanns det ju en anledning till att de skiljde sej? Pengarna gick ju mer eller mindre åt till Leifs öl, och så hade det varit en period om jag inte minns fel. Redan i början efter separationen började ju Åsa och Leif äta hon Åsas farmor och farfar, Bojan och Kalle. Pengarna hade ju som sagt redan gått åt till öl. Hur man som förälder A kan lämna sitt barn till förälder B som inte ens kan hushålla så att pengarna räcker en hel månad? Leif fick ju dessutom pengar nästan varje dag av sina föräldrar, som han gick direkt och köpte öl för.

Självklart ska båda föräldrarna ha lika stor rätt till sina barn, men en förälder som är alkoholist kanske inte är den bästa vårdnadshavaren? Åsas mamma ger som förklaring att hon tyckte synd om Leif och gav då honom det finaste hon hade - Åsa. Jag kan till viss del förstå hennes förklaring, men samtidigt så vill man väl ha kvar det finaste man har? Se till att det finaste man har ar det så bra som möjligt? Nu är det ju inte alls säker att Åsa hade haft det bättre hon sin mamma. Men när man läser vissa delar av boken, exempelvis när Åsa som barn sitter och leker bredvid sin pappa i sängen då kan är så full/bakfull att han bara sover så början i alla fall jag undra om inte Åsa skulle ha haft det bättre hos sin mamma.

Jag tycker även det var intressant att läsa om Åsas slitningar mellan sina föräldrar. Hur hon var glad åt att få komma till sin mamma på julafton men samtidigt tyckte synd om sin pappa, så synd att hon funderade på att ta på sej jackan och följa med honom hem istället. Det har jag ju förstått tidigare att barn med skilda föräldrar kan slitas mellan dem, både bokstavligt och känslomässigt. Men det är inget jag själv har upplevt så för mej är sådana känslor främmande.

En annan sak som jag förvånades över var hur lätt det var (jag fick den uppfattningen) att hamna i statens register bara för att man tyckte si eller så. Det har jag visserligen läst på andra ställen tidigare, men nu fick man läsa om de som hamnade där. Helt vanliga människor som trodde på kommunismen. Idag har vi yttrandefrihet i Sverige, en lag som togs i bruk 1992, men det måste väl ha funnits någon likande lag då? Eller fick människor för bara 30-40 år sedan inte tycka och tänka som de ville?

Jag tycker det var en intressant läsning, att få berättat hur en barn upplevde sin barndom för det tycker jag verkligen att Linderborg att lyckats med. Boken har hon skrivit i vuxen ålder och med ett vuxet språk, men hon har behållit ett barns perspektiv. Det jag saknar i boken är ett släktträd, när hon förklarade sin släkt och vem som var gift med vem och kusin med vem så blev det lite rörigt.

Avslutar med att säga att det är en läsvärd bok! Åsa växer upp med sin pappa som inte alltid är världens bästa (alokoholist) men ändå så älskar hon honom över allt annat.

Om nu någon som läser samma kurs som jag läser det här så har jag redan meljat seminarieledaren så ni kan inte sno min text! Den är MIN!!!