.

Jag blev riktigt rädd förut! Jag trodde att tvättmaskinen hade gått sönder. Det hade blivit riktigt jobbigt! Kör ju med tygblöjor och måste då tvätta dem minst var tredje dag. En gång i veckan tvättar jag dem visserligen i stora tvättstugan och har planer på att göra det oftare eftersom att där finns det torktumlade. Men tänk att vara tvingad till att gå dit var tredje dag, nu gör jag ju iallafall frivilligt. Nu var den som tur var inte trasig utan det var visst lite hårnålar i nåt tomrum där vattnet rinner ut. Måste säga att jag tycker det är lite mysko hur tre hårnålar ska kunna göra så att vattnet inte rinner ut, man tycker ju att det kan rinna bredvid.

Annars så jag har haft en kul dag. I skolan har det gått hur bra som helst. Fick ett beröm av, inte min handledare, men en i samma arbetslag och jag har även varit med på en del av hennes lektioner (hon har matte och det gillar jag). Hon sa att jag verkade så trygg och avslappnad i min lärarroll och med eleverna. Kan man få ett bättre beröm? Av min handledare har jag också fått beröm, bra genomgångar, är observant på om eleverna pillar på annat m.m. Jag blir jätteglad av att höra det!

Vi är verkligen dåliga på att ge varandra beröm. I sommras var vi ett gäng på semester och en av oss (vet inte vem) hade med nåt spel. Det var en massa kort och så skulle man göra/berätta det som stod på kortet. På ett av korten stod det att vi skulle säga något bra om varje person som var med. Vi slogs allihopa av hur sällan vi ger varandra komplimanger för vilka vi är. Att säga till nån att han/hon har en snyggt tröja har vi inga problem med, och visst värmer det. Men att säga till nån: Du är bra! Värmer så mycket mer. Iallafall tycker jag det. Kan säga att vi alla där blev väldigt rörda av vad vi sa till varandra.



Det här är Elisias nya hobby! Jämt när maten är slut så åker skeden in i munnen och hon biter tag, och det viktigaste av allt; hon tittar på mej eller Robban så att hon ser att vi ser.

//Stina